Svar: Sätthärdning är en härdningsprocess där kol införs i stål. Efter uppkolningen kyls delarna för att härda det ytliga uppkolningslagret. Kärnan förblir opåverkad.

Det är en allmänt använd ythärdningsprocess för stål med låg kolhalt. Att uppkolning/sätthärdning har stor industriell betydelse märks på dess marknadsandel, då en tredjedel av all härdande värmebehandling består av uppkolning och härdning (sätthärdning).

Svar: Nitrokarburering är en variant av nitrerprocessen. Det är en termokemisk diffusionsprocess där kväveatomer, kolatomer och i mycket liten mån syreatomer sprids i ytan på komponenten, så att det bildas en föreningszon på ytan och ett diffusionslager. Nitrokarburering är en variant av nitreringsprocessen med ytligt härdningsskikt. Denna process utförs huvudsakligen för att ge ett slitagemotstånd på ytskiktet och förbättra utmattningshållfastheten

Svar: Gasnitrering är en termokemisk ythärdningsprocess som används för att öka slitagemotstånd, ythårdhet och utmattningshållfasthet genom diffundering in av kväve och bildandet av hårda nitridutskiljningar. Gasnitrering är gynnsamt för komponenter som utsätts för tung belastning. Det ger en hög ythårdhet som gynnar högt motstånd mot slitage, repning, påkletning/kallsvetsning och nötning. Utmattningshållfastheten ökas huvudsakligen genom ytliga tryckspänningar. Det stora variationen i temperaturer och härddjup, som möjliggör justering av olika egenskaper hos de utsatta delarna, ger gasnitrering en mängd användningsområden.

Svar: ONC® är en teknik som i många fall kan ersätta förkromning. Beroende på typ av stål kan delar som behandlats med Nitreg® + ONC® enkelt klara över 200 timmars saltspraytest enligt ASTM B117 innan en korrosionsfläck uppstår.

Svar: Avspänningsglödning utförs för att minska kvarvarande spänningar i strukturen och därmed minska risken för måttförändringar under vidare tillverkning eller slutanvändning av komponenten.

Såväl maskinbearbetning och skärning som plastisk deformation leder till att det byggs upp spänningar i ett material. Dessa spänningar kan orsaka oönskade formförändringar om de lättas på ett okontrollerat sätt, t.ex. under en påföljande värmebehandling. För att minimera spänningarna efter maskinbearbetning och risken för formförändringar kan komponenten avspännas.

Svar: Normalisering har som syfte att ge stålet en enhetlig och finkornig struktur. Processen används för att erhålla en förutsägbar mikrostruktur och en försäkran om stålets mekaniska egenskaper. Efter smide, varmvalsning eller gjutning är ett ståls mikrostruktur ofta inhomogen, och består av stora korn och oönskade faser som bainit och karbider. En sådan mikrostruktur har en negativ inverkan både på stålets mekaniska egenskaper och på maskinbearbetbarheten. Genom normalisering kan stålet erhålla en mer finkornig homogen struktur med förutsägbara egenskaper och maskinbearbetbarhet.

Svar: Härdningsprocesser används för att ge särskilda mekaniska egenskaper till en komponent för att göra den lämplig för användning.

Anlöpning är en värmebehandling vid låg temperatur (150 ºC till 650 ºC) avsedd att ta bort den spänning och sprödhet som orsakas av kylning och utveckla de önskade mekaniska egenskaperna.

Svar: Flamhärdning är en härdmetod, som utnyttjas för att öka ythårdheten på ett obehandlat eller seghärdat stål med bibehållen seghet i kärnan. Godset som ska flamhärdas värms till rätt härdtemperatur varefter det kyls i vatten, olja eller luft. Det är då viktigt att ha tillräckligt med opåverkat gods bakom den flamhärdade ytan, som kan avleda värmen tillräckligt fort. Vid flamhärdning erhålles ett hårdhetsskikt om ca 3-5 mm djup och kan med fördel användas på stål med hög kolhalt som SS 2244 eller SS 1650. En anlöpning efter härdning är ibland lämpligt, men ej nödvändigt, för att minimera sprickrisken. Exempel på detaljer som flamhärdas är slitringar, travershjul, wireskivor, kurvor, löphjul m.m. kugghärdning av kugghjul, drev och kuggstänger. Paletter, bockverktyg, linjaler och övriga verktyg.